En Mil om Dagen

Att ha något slags mål med löpningen motiverar mig att fortsätta. Visst tycker jag att det är skönt att springa men jag behöver något mer. Nu är målet att återigen  snitta tre mils löpträning per vecka. Där låg jag förr, och det är en ganska lagom sträcka fördelat på tre eller fyra träningspass. Den här veckan har jag lyckats passerat tre mil med några hundra meters marginal, och det har inte hänt så ofta i år. Men jag känner att det nog är vettigt att öka på veckodistanserna försiktigt och successivt, tills jag når 30 kilometer per vecka igen. Just nu, sedan åtta veckor tillbaka, ligger min löpmängd i snitt på 23 kilometer per vecka . Första halvåret i år (1 januari - 30 juni) sprang jag drygt 11 kilometer i snitt varje vecka. Så det blir bättre och bättre. Efter Midnattsloppet i Stockholm har det blivit något av en nystart i min löpträning. Den här veckans tre pass har varit riktigt bra . I tisdags, sju kilometers stabil löpning. Likadant i torsdags, då jag gjorde årets näst ...

Framför oss låg Hellner-milen med sina knivskarpa och alldeles nydragna skidspår. Mackorna och den varma chokladen låg i ryggsäcken och molntäcket höll långsamt på att luckras upp. Det var bäddat för en fin förmiddag uppe på Billingens topp.  Det var många som var på plats på berget fastän klockan bara var nio på morgonen. Lite förvånande men det fanns tydligen fler än vi som var daglediga eller skiftarbetande och sugna på skidåkning. Anna hade sista dagen på sina låneskidor så det passade bra att köra ett pass ihop då, tyckte vi. Planen var den gröna Hellner-milen i promenadtempo. Mycket snabbare kunde ändå ingen av oss köra... Mina skidor gick fint i de nypreparerade dubbelspåren men Anna hade problem med sina i det kalla föret. Hennes skidor var ju inte preparerade under och det märktes - framförallt vad gällde fästet. Hon fick verkligen slita hårt och det var lite tråkigt för henne att inte riktigt få de rätta förutsättningarna för att prova bra längdsk...

Alla är vi barn i början! Att ställa sig på ett par längdskidor för första gången på 24 år är inte det lättaste ska ni veta. Som väl var hade jag god hjälp av en mycket duktig skidåkare. Temperaturen låg runt nollan, vinterlandskapet var fantastiskt och skidspåren var hur fina som helst uppe på Billingen när Anna och jag mötte upp Micke vid skidstadion. Anna hade aldrig åkt längdskidor förut, och hon hade fått tag på en uppsättning skidor, stavar och pjäxor från Fritidsbanken här i Skövde. Ett ställe man bör titta till om man behöver låna sportutrustning. Kostnadsfritt är det dessutom och ett perfekt alternativ om man vill prova på någon ny materialsport innan man bestämmer sig för att kanske köpa själv. Anna och Micke För mig var det 24 år sedan jag stod på ett par längdskidor senast. Då tog jag en otroligt fin tur på Blängs mosse, åtta kilometer lång vilket då var det längsta jag någonsin hade åkt i ett svep. Innan den gången hade det mes...