En Mil om Dagen

"Snön faller och vi med den" sjöng Ulf Lundell och Agnetha Fältskog, från 'Nådens år', 1978. Snön föll här i Skövde i dag med - men själv höll jag mig på benen. Nu är frågan hur länge snön stannar. Ja, nu har vi vinter här igen och det borde vara till glädje för alla skidåkare. På Billingens topp finns säkert ännu mer snö än vad vi har här nere i stan. På min och Selmas kvällspromenad tog vi den här bilden över Havstenasjön. Ser lite lustigt ut, den vita snön och den grå himlen skapar liksom ett smalt mörkt stråk av liv mitt i bilden. Får vi lite mer kyla så kanske den här snön får vara ett tag. Men så sån tur har vi väl inte? Nu i kväll tittade jag på JVM när Juniorkronorna slog Schweiz med 7-2. Det var tydligen Sveriges 43:e raka gruppspelsseger i dessa sammanhang. Imponerande! Ska bli spännande att se hur långt de når den här gången. Hur långt jag själv når får vi se i morgon. Då snackar vi löpning där siktet är inställt på 13,7 kilometer - för då har jag ...

Bara några timmar efter det förra blogginlägget publicerades föddes en liten (nåja) pojke på sjukhuset här i Skövde. I samma ögonblick blev två unga människor föräldrar och jag själv blev farfar - en mycket stolt sådan...  Min son och hans sambo är de två lyckliga föräldrarna. Strax före klockan två i natt fick jag veta att de befann sig på förlossningen. Någon timma senare var pojken född, 55,5 centimeter lång och 4.885 gram tung. En rätt så stadig grabb med andra ord. Ja, jag erkänner - jag smälter när jag ser den här bilden... Det är svårt att med ord beskriva den lycka man känner när ens första barnbarn kommer till världen. Glädjeruset blandad med oro för vad som kan hända, går inte att jämföra med då man själv fick barn. Nu har man inte samma kontroll över situationen och det är läskigt. Men allt har gått bra och alla mår väl och det är det viktigaste. Mamma och pappa är hur duktiga som helst, men såklart väldigt trötta efter allt de gått igenom. Och det gissa...