En Mil om Dagen

Nu har det gått så där länge igen, sen jag skrev här i bloggen senast. Men nu är jag här och det är hög tid att skriva, för det har hänt en hel del sen sist... För det första så har jag testat något jag aldrig gjort förut: Jag har sprungit ett trail-lopp! Det började med att jag sprang på Fredrik i husets källare och han berättade om ett trail-lopp i Granvik (Tiveden Trail) och att han hade försökt få med sig någon dit. Mig kunde han glömma för just den lördagen var jag upptagen på förmiddagen. Men så blev jag lite nyfiken, och när jag fick se att loppet skulle börja klockan tre på eftermiddagen så hade jag egentligen ingen ursäkt. Så jag drog iväg ett sms till Fredrik (sent på fredagskvällen) å frågade om jag fick hänga med. Han ringde upp mig dagen efter och sa att han egentligen inte tänkt att springa men blev sugen nu när han skulle få sällskap. Sagt och gjort - jag anmälde mig till det långa loppet (21,5 eller 22,5k - olika uppgifter om distans på hemsidan) vilket skulle gå i ...

Man blir lite smått bortskämd av att vara ledig sju dagar i sträck samtidigt som det bjuds på högsommarväder. Semesterfeeling är ordet för de här dagarna som gett så mycket sol och värme, lata dagar och härliga upplevelser. Började dagen med en stadig frukost som vanligt (havregrynsgröt, två ägg, två mackor, juice och ett stort glas vatten). Sen tog jag med mig Selma (hunden) ut på en lång förmiddagspromenad. Vi gick upp på berget via Billingstorpsvägen, Slalomvägen och Alphyddevägen. Det lutar kraftigt uppåt det mesta den vägen, men vi tryckte på bra i promenadsteget. Det tog inte så många minuter att ta sig upp dit. När vi väl var där fick Selma sin belöning med ett dopp i Hållsdammen. När det är så här varmt är det viktigt att man ser till att få i sig vätska - helst vatten - med jämna mellanrum under dagen. Jag är dålig på det men nu ska jag försöka få ordning på det. Ska alltid ta ett glas vatten vid varje måltid under dagen. Tror att det blir en bra grundregel. ...

"Har man krafter kvar för en spurt i slutet då har man inte gett allt i loppet!" Den kommentaren fick jag höra efter SLA-loppet, och den var inte alls illa ment och sas med glimten i ögat, men den fick mig att reflektera lite över min syn på detta... Fast först vill jag berätta att jag var ute på en tur på rullskidorna i måndags och en löptur på berget i tisdags. Rullskideturen stakades igenom samma sträcka som senast. Jag hann köra mina fem kilometer ganska lagom innan det blev mörkt. På den första delen fokuserade jag mycket på tekniken i stakningen. Att spänna bålen och ta den mesta kraften därifrån var i fokus. Jag var nog på rätt spår för det kändes av i magmusklerna efteråt. Tänk, jag tycker att det här med rullskidåkning är så himla kul. Det blir roligare och roligare för varje gång. I går blev det ytterligare ett träningspass - den här gången helt kravlös löpning. Jag hade skickat ut ett sms till alla i vår löpgrupp men det blev tyvärr ingen större uppslutning. An...