Väckte kroppen

Ett gôrgôtt intervallpass på järnvägsbanken och fyra minuters planka. Där har ni förmiddagens träning. Nu laddar jag med en semla framför teven och ska heja fram de svenska skidherrarna till en medalj i stafetten...

Min dag startade med en lätt frukost vilken följdes av en promenad med Selma till Våmb (1,5k) där jag kopplade loss henne och satte igång uppvärmningen inför mina superkorta intervaller. Efter drygt tio minuters lätt jogg i uppförslutet, med en protesterande Selma lunkande en bit bakom mig, startade jag så den första 30-sekunders-intervallen. Den gick i 4.10-tempo (långsammast) medan de efterföljande intervallerna gick under 4-tempo (som snabbast i 3:20-tempo). Efter varje snabb intervall joggade jag i 5:30-tempo, på ett ungefär. Selma vaknade till och tycktes gilla det ökade tempot. Det blev nio effektiva minuter och ett väldigt bra högpulspass. Precis lagom faktiskt. Pulsen var hög (i snitt 85 % av maxpuls under de nio minuterna) men jag var långt ifrån slutkörd.  Kommer nog att köra på detta upplägg lite då och då, där jag ökar längden på intervallerna och minskar den på vilan succesivt, allteftersom jag orkar mer och mer...

Totalt blev det 30 minuters löpning. Stängde av pulsklockan och den sista biten hem från Våmb hade jag Selma kopplad igen. Vi gick och joggade om vartannat. Hemma tog jag en lite stadigare frukost och efter en stunds vila slog jag till och gjorde plankan i fyra minuter.

Intervallpasset

Precis innan jag skulle börja springa hittade jag det här trevliga vårtecknet 

Kommentarer

Populära inlägg

Långlöpning i Tibro

Träningen flyter på

Ångestfyllda SLA-loppet