Första hela milen på rullskidorna
Nu tror jag att mina ben är redo för löpning igen. Känns i varje fall så! Men jag kommer ändå ge dem den vilan som de så väl behöver just nu. Löpträning som tidigast på lördag är det som gäller...
I förmiddags var jag ute på rullskidorna igen. Har ju aldrig åkt längre än fem kilometer på dem vid ett och samma tillfälle - men i dag klämde jag till med en hel mil. Platsen för åkningen var återigen järnvägsbanken vid Våmb. Körde hela vägen uppför (2,6k) och vände där asfalten tar slut. Sen blev det ett slags intervallpass tillbaka med elva stycken vändningar fram och tillbaka tills jag åter var på stället där jag startade.
I och med detta har jag nått ett av mina "hemliga mål" med rullskidåkningen - nämligen att kunna åka rullskidor i en hel mil. Nästa mål får bli att jag ska kunna köra en hel mil utan att ha träningsvärk i kroppen efteråt - speciellt inte i högerarmen som i dag (jag hade nog inte riktigt den rätta tekniken den här gången). Men jag slet på rätt bra i alla fall! Flåsade på likt ångloken som tuffade uppför på den här järnvägsbanken en gång i tiden. Det var säkerligen ett väldigt bra konditionspass för mig, men som sagt - tekniken var inte den bästa och där har jag en hel del att jobba på framöver. Balansen, positionering av fötterna/skidorna och isättningen av stavarna. Viktigt att få ut kraften ordentligt från bålen. Just tekniken är mitt viktigaste mål med rullskidåkningen nu. Övriga mål, som till exempel kunna åka rullskidor längre och snabbare än jag springer, är sekundära för tillfället.
I morgon är det vilodag. Ingen träning! Bara lite vardagsmotion med Selma och kanske nått mer. Men på fredag får det nog bli en tur på rullisarna igen. Lite lugnt och behagligt bara. Typ en söndagstur där pensionärerna signalerar för omkörning på sina promenader. Löpningen får vänta lite till...
I förmiddags var jag ute på rullskidorna igen. Har ju aldrig åkt längre än fem kilometer på dem vid ett och samma tillfälle - men i dag klämde jag till med en hel mil. Platsen för åkningen var återigen järnvägsbanken vid Våmb. Körde hela vägen uppför (2,6k) och vände där asfalten tar slut. Sen blev det ett slags intervallpass tillbaka med elva stycken vändningar fram och tillbaka tills jag åter var på stället där jag startade.
I och med detta har jag nått ett av mina "hemliga mål" med rullskidåkningen - nämligen att kunna åka rullskidor i en hel mil. Nästa mål får bli att jag ska kunna köra en hel mil utan att ha träningsvärk i kroppen efteråt - speciellt inte i högerarmen som i dag (jag hade nog inte riktigt den rätta tekniken den här gången). Men jag slet på rätt bra i alla fall! Flåsade på likt ångloken som tuffade uppför på den här järnvägsbanken en gång i tiden. Det var säkerligen ett väldigt bra konditionspass för mig, men som sagt - tekniken var inte den bästa och där har jag en hel del att jobba på framöver. Balansen, positionering av fötterna/skidorna och isättningen av stavarna. Viktigt att få ut kraften ordentligt från bålen. Just tekniken är mitt viktigaste mål med rullskidåkningen nu. Övriga mål, som till exempel kunna åka rullskidor längre och snabbare än jag springer, är sekundära för tillfället.
I morgon är det vilodag. Ingen träning! Bara lite vardagsmotion med Selma och kanske nått mer. Men på fredag får det nog bli en tur på rullisarna igen. Lite lugnt och behagligt bara. Typ en söndagstur där pensionärerna signalerar för omkörning på sina promenader. Löpningen får vänta lite till...
För mina FunBeat-vänner
 |
| Trött men nöjd efter en mil på rullskidorna |
 |
| Ett frustande ångklok (tanklok) på järnvägen mellan Skövde - Axvall, ev år 1954. Bilden är lånad från, och med tillstånd av, saj-banan.se. Fotograf: Arne Jacobsson, Skövde. |
Roligt när de vackra bilderna används och inte ligger i någons album eller aldrig sedda på något museum!! Föredömlig hänvisning till källan!
SvaraRaderaDet är underbara bilder och berättelser som är roliga att se å läsa för oss som aldrig hade möjlighet att uppleva ångloken stånka uppför Billingen en gång i tiden. Kul att jag fick använda bilden i sammanhanget (då jag själv kände mig som ett stånkande ånglok på nämnda järnvägsbank). Självklart publicering med tillstånd och hänvisning. :)
RaderaMycket intressant sida du länkar till! Nu har jag något att dammsuga =)
SvaraRaderaVore intressant att se en nutida bild på platsen där ångloket tuffar på.
Utan att vara helt hundra så tror jag att en sådan bild skulle innehålla många träd. Och utan att vara helt hundra så tror jag att Billingsgatan är det som är Södra Bergvägen/Falkvägen i dag. Då skulle husen som syns omedelbart till höger om röken ur skorstenen kunna vara flerfamiljshusen på S Bergvägen, efter Alströmersgatan, men innan nuvarande Vadsbovägen. Min gissning är att fotografen har stått i närheten av Vadden - kanske ungefär i höjd med anslutningsvägen mellan nuvarande järnvägsbank/cykelbana och S Bergvägen. Då på en vall eller liknande. Kanske Kent kan ge svar om han ser detta?
RaderaSkulle det kunna vara Nyströms kullar/Ingemars grav i bakgrunden? Ungefär där lokröken går från svart till grått.
SvaraRaderaJa, i alla fall Nyströms kullar närmast centrum/Västerhöjdsgymnasiet, tror jag. Ingemars grav ligger väl mer åt Radiohuset, va?
Radera