En Mil om Dagen

I kväll har jag varit löpcoach och sen kört ett snabbt pass på gymmet. Lite tokigt att vara löpcoach, tänker ni kanske, med tanke på att jag själv inte springer speciellt tekniskt bra - men det var ändå inte på den nivån min coaching låg... Jag kör mer på den "peppande nivån" när det gäller coaching. Har den senaste tiden peppat en person som ska vara med i Wings for Life World Run utan att ha sprungit något förut. I kväll var det generalrepetition och vi använde oss av Wings-for-Life-appen med den jagande bilen och hann en bit över sju kilometer genom att varva jogg och gång. Det var inte illa! Riktigt bra kämpat av någon som bara löptränat vid några få tillfällen. Efter löpningen blev det ett styrkepass för egen del på gymmet. Efter gårdagens strapatser har jag träningsvärk i höftböjaren, sätesmuskeln och insida lår, så jag fick ta det lugnt, speciellt i benmaskinerna. Lagom tungt, så där så man fick jobba bort lite av träningsvärken bara. Passet känd...

Det var lite kylslaget i luften, men solen sken, när jag, Stefan och Micke träffades på Billingens fritidsområde för att ta ett lugnt varv på gröna milen. Det var ett tungt pass och inte blev det mycket lättare när vi en stund efter löpningen skulle gå skidgång i slalombacken. Micke, Stefan och Anna på kvällens skidgång. Bara 250 meter kvar... Men jag tog mig igenom båda passen. Efter några kilometers löpning gick det lättare, även om kroppen fortfarande var väldigt tung och ovillig på att svara. Vi sprang å småpratade och kilometer efter kilometer försvann och plötsligt var vi vid Hållsdammen och hade bara några hundra meter kvar. Vi tryckte på lite extra det allra sista och pustade ut en stund på parkeringen innan vi satte oss i bilarna. Sen åkte vi ner till parkeringsplatsen vid slalombacken där Anna mötte upp. Nya tröjan matchar naturligtvis skorna På mina träningspass i dag hade jag på mig min nya löpartröja med långa ärmar. Dessutom...

Micke hade dragit ihop ett gäng motionssugna killar och tjej till kvällens utmaning - löpning med stavar på Lila milen. Det var första gången jag sprang med stavar och det var lite som att koppla in "fyrhjulsdriften" på en bil i uppförsbackarna. Effektivt och stabilt. Men det var jobbigt! I de längsta branta backarna gick jag faktiskt. Hade varken orken eller motivationen men pulsen fick sitt ändå - vilket är mitt mål med veckans träning (hög puls alltså). Med ett jämförbart löppass från förra året så hamnade min medelpuls fem slag högre den här gången med stavar. Men då ska man nog betänka att jag förbättrat min kondition något sen den gången - så det är nog egentligen lite större skillnad i puls med stavar än utan. Speciellt då jag inte är så van att aktivera överkroppen så där vid löpning. Vi sprang i huvudsak på den kuperade Lila milen på Billingens fritidsområde. Det blev en avstickare på ett ställe som gjorde att en a...