En Mil om Dagen

Det har nästan gått en vecka sen jag skrev nått här senast. Jag minns knappt vad som har hänt. Låt mig fundera... Hm... Jo, ett par intervallpass och ett långpass vad gäller löpning har det blivit. Och en omgång på gymmet. Vad gäller familjelivet - där blev det en resa till Öland. De två intervallpassen grundade sig på "Kulans" upplägg - i det som varit mina två träningsveckor skapade av honom. Det var korta intervaller och båda passen körde jag tillsammans med min arbetskamrat Ola. Det var ganska så intensiva pass med väldigt kort vila. Jobbiga, men själva intervall-perioden var bara en kvart lång, resten var lugn uppvärmning och nedjogg. Nu är "Kulan-veckorna" slut och det har varit mycket intressant att få ha testat detta. Tack så mycket för din hjälp, coach Kula! Fredagen och lördagen blev ett par fina dagar tillsammans med min äldste son. Han hade som önskan att vi skulle åka till Öland de här dagarna. Han hade aldrig varit där, vad han minns. Planen var fr

Nu sitter jag uppe alldeles för sent igen. Men det är rätt skönt att göra det när man är ledig. Men sömn är inte så dumt det heller... Inte minst för ens välbefinnande - och speciellt när man ska upp och träna tidigt på förmiddagen i morgon. Men det får bli ett kort inlägg nu om dagens träning. Jag plockade fram mina rullskidor för andra gången, packade dem och pjäxorna i en väska som jag tog på ryggen och satte mig på cykeln och gav mig av de 1.000 meterna till järnvägsbanken mot Våmb. Stavarna höll jag i handen och färden på cykeln gick aningen vingligt. Jag spände på mig skidorna och började staka i den lätta uppförsbacken västerut. 2.600 meter uppför hade jag framför mig och det är en ganska lagom sträcka för mig just nu. Asfalten är bra här men på sina ställen är det lite "bösigt". Småsten, löv och pinnar stör min åkning. Till en början övade jag på stakningstekniken. Hålla armarna rätt, ha lagom böjning på benen och rätt spänst i bålen. Balansen blir bättre och bätt

Då var det dags att berätta om ett personbästa igen. Det är alltid lika kul när det sker och den här gången handlar det om distans och uthållighet. Det var i torsdags eftermiddag som jag sprang tillsammans med Elin, Jacob och Stefan på Billingen. Vi sprang på alla dess leder och stigar hit och dit, fram och tillbaka. Jag fick guida och valet av stig bestämde jag allteftersom. Jag hade inte gjort upp nån plan i förväg. Vi tyckte nog alla att det var ett ganska trevligt sätt att springa på. Solen stekte från en klarblå himmel  fast det var hyfsat svalt och skönt att springa i skogen. Trädens skuggor skyddade en del och det var uthärdligt. Efter nästan sju kilometer ropade Jacob att han gav upp och ville springa tillbaka till skidstadion. Vi andra vinkade av honom och fortsatte från Lasse-rundan in på Hellner-milen. Efter en stund sprang vi den i motsatt riktning och när jag frågade Elin och Stefan om de ville fortsätta på Hellner-milen (den gröna) eller ta av och följa Jansson-tian (

Det här med vilodagar är rätt bra faktiskt. I dag har jag inte gjort nånting knappt. Varit ute några promenader med Selma bara. Cyklat till sjukhuset tur och retur. Suttit lättklädd på balkongen, solat benen å njutit av det fina höstvädret. På kvällen var jag iväg en sväng till Simsjön för ett kvällsbad. Kroppen har fått värme, svalka och en hel del återhämtning. Benen känns lite trötta och jag har fått en del träningsvärk i tricepsmusklerna, säkerligen ett resultat av stakningen på rullskidorna från i går kväll. Har känningar i bålmuskulaturen också - men mest i triceps. Fast det känns bra! Bra att nya muskler aktiveras och får jobba på lite. I morgon eftermiddag är det dags för en lång lågpulslöpning med några vänner. Vi ska träffas uppe på berget och köra en och en halv timma tillsammans. Själv ska jag fortsätta i en och en halv timma till - eller tills jag når 25 kilometer. Får se om någon hakar på och kör det sista tillsammans med mig...

Som jag lovade i går, skulle ju berätta vad jag hade köpt. Något med hjul på, ni vet. Något som har med träning att göra. Men först vill jag berätta vad jag gjort i dag. Den här och nästa vecka kör jag efter ett träningsupplägg som "Kulan" lagt upp. Jag fick banta ner schemat en hel del eftersom jag ansåg att det var alldeles för tufft för mig. Så i går var jag på gymmet och i dag var det ett pass med norska intervaller (köra hårt, nära max, i fyra minuter och till 70 % i tre minuter efter varje). Jag började med lätt jogg tillsammans med fyra snubbar från jobbet. Vi sprang banan för Billingehusloppet och den är ganska så kuperad. Efteråt fortsatte jag till slalombacken för att köra intervallerna där. Men jag var trött. Midnattsloppet satt kvar i benen och det funkade inte riktigt. Var kanske inte helt lyckat att springa en mil först heller, men det var skönt. Körde slalombacken upp en gång och efter tre-minutersvilan en gång i Strupen. Pulsen fick jag inte upp så högt me

Vilken helg vi har haft! Anna, Elin, Jacob och jag. Vi tog tåget till Stockholm för att vara med å springa det som brukar vara årets roligaste lopp - Midnattsloppet! En resa med snabbtåget till huvudstaden tar bara ett par timmar från Skövde. Elin hade bokat perfekta platser runt ett bord och den sociala samvaron började på bästa sätt. Förväntningarna på dagen var nog ganska stora, men utan att vara överdrivna. Vädret visade sin absolut finaste sida, humöret var på topp. Jacob hade på sig sin finaste Stetson-keps, och dessutom ansat fjunen på hakan för att om möjligt smälta in som en äkta Södermalmshipster... När vi kom fram började vi med att promenera till Stadium för att hämta ut våra tröjor och chip. I år var tröjfärgen blå/lila och de var levererade av Adidas. Riktigt snygga faktiskt! Eftersom vi är fyra starka personligheter så hade vi givetvis valt olika Stadium-butiker att hämta ut tröjorna i. Tre i centrala Stockholm och en ute i Kista. Men innan vi tog tunnelbanan dit ut

I morgon är det dags för det som brukar vara årets roligaste lopp - Midnattsloppet i Stockholm. Löparna, publiken och alla arrangemangen utmed den milslånga banan på Södermalm brukar vara helt magiska. Det finns inget som tyder på att det skulle bli annorlunda i morgon. Till och med vädrets makter verkar vara på vår sida... SMHI spår klart väder och 20-25 grader varmt hela dagen. Likadant verkar det bli på kvällen, förutom att temperaturen går ner några grader när solen försvinner. Runt 14-16 grader ska det bli då enligt yr.no. Och svag vind. Låter rätt så perfekt, eller hur? Det är ca 38.000 anmälda löpare och de flesta av dem lär väl dyka upp där på kvällen. Det brukar bli ordentligt trångt runt Zinkendamms idrottsplats där start- och målområde är. Publiken är ännu större och man hör hejarop och musik utmed hela banan. Kidsen brukar vilja "high fiva" oss löpare - och det ställer man ju mer än gärna upp på. Det är kul och det ger en enorm energi. Det behövs på denna bana

Jag har bett ett par vänner att lägga upp ett tvåveckors träningsschema åt mig. Det här har jag önskat mig för att få lite variation i min träning - bli lite utmanad. Enda kravet jag hade var att det inte skulle innebära någon risk att jag drog på mig några skador. Två snälla personer kommer att hjälpa mig med detta. En spännande höst väntar... På måndag är det dags för den första perioden. Vi kan kalla personen som gjort upplägget för "Kulan". Jag insåg snabbt att det var ett tufft program som han hade gett mig. Lite väl tufft! Det var en fördubbling av min nuvarande träningsmängd och det var många hårda intervallpass. Det funkar inte för mig och min kropp. Jag ökar i och för sig i träningsmängd men jag går försiktigt fram. Efter en egen liten justering i schemat så landade allt så här: Mån: Gym Tis: Norska intervaller Ons: Vila Tors: A1-löpning 3h eller 25k Fre: Vila Lör: Löpning 5k Sön: Vila Mån: Gym Tis: Löpning (intervaller - 10x40sek med 40sek vila). Nästan

"I dag gjorde jag det - det som jag inte ens i min vildaste fantasi kunnat tro mig vara kapabel till - jag sprang 'Strupen upp' (1.320m/132 höjdmeter) på fantastiska 6:28!!! Sitter just nu med en kopp kaffe i handen och bara njuter av framgången... Här ska firas!!!" Ja, tänk om jag hade fått skriva de orden i kväll efter ett väl genomfört lopp i Strupen. Även om min mer realistiska tanke var att jag skulle ta Strupen på en tid nånstans mellan 8-9 minuter så får vi inte veta. För jag kunde tyvärr inte vara med i loppet i kväll. Det som var tänkt att bli min premiär... Jag hade med löpargrejer å allt till jobbet, men han som skulle lösa av mig var klar med sitt arbete tidigare än väntat, och jag själv var inte till etthundra procent motiverad för detta motbackelopp just i dag. Ville gärna men gårdagens träning tog en hel del på krafterna och jag såg det som förståndigast att vila när det nu blev som det blev... Vill ju hinna återhämta mig helt tills på lördag. Vi båda

Hårt och svettigt! Så sammanfattar jag eftermiddagen och kvällen vilket verkligen gick i träningens tecken... Först hoppade jag upp på cykeln. Skulle ta mig till P4 för ett övningspass på rullskidorna igen. Hade tyvärr lite ont om tid (hade varit ute på en 20-milatur på motorcykeln precis innan) så omvägen dit blev inte så stor - totalt en mil bara. Micke mötte upp med skidutrustning och även Stefan dök upp och ville prova på. Nu var vi två stycken vingliga nissar som gjorde cykelbanorna runt P4 högst osäkra. Fast det gick bra - inga fall, inga krockar och inga skador. Vi körde även lite teknikövningar genom att köra stora åttor. När Micke gör det ser det ut som om skidorna är en extra kroppdel på honom. Ser så naturligt och enkelt ut! Det var betydligt svårare för oss... Efter övningen på rullskidorna, som faktiskt gick bättre än förra gången, cyklade jag vidare till Arena Skövde där mötte jag Anna, Elin, Jacob och Stefan. Nu var målet ett intervallpass och jag lät gruppen bestämm

Starten för Midnattsloppet i Stockholm närmar sig med stormsteg och nu är det mindre än en vecka kvar. På lördag klockan 21:25 går starten för min grupp - 2A. Nån timma senare ska jag väl ha sprungit i mål hoppas jag... Fick en liten "feelgood-känsla" när jag såg att jag skulle kunna vara med i grupp 1C om det var så. Seedning krävs för den gruppen - och den tiden har jag ju från mitt lopp i Oslo tidigare i våras. Men min startgrupp blir kanonbra. Bara en massa snabba löpare framför mig borde ju innebära att det inte blir så många som är i vägen. Förmodligen en själv som blir omsprungen mest. Sen är ju Anna med i samma grupp också - å det blir ju väldans trevligt! Fast henne lär jag inte klara av att hänga med om hon sätter den sidan till. Hon är så oerhört stark och snabb när hon vågar och allt stämmer! På tal om Anna (denna elitdrottning inom löpning m.m.)... Vi var ute och tränade löpning i backe ihop i går kväll. I en drygt 400 meter lång backe utmed Södra Bergvägen i

Den stora personliga händelsen för mig var att jag i dag för första gången i mitt liv fick pröva att stå på ett par rullskidor. Det var inte helt enkelt men det gick bättre än vad jag trodde. Så häftigt! Lite väl spännande var det dock när man skulle försöka få stopp i utförsbacken. -Då är det bara att köra ut i gräset och slänga sig där, upplyste Micke, som var min instruktör för dagen... Kände att jag var i lite obalans redan innan jag ställde mig på skidorna. Hade precis avslutat en 16 kilometer lång löprunda och den hade tagit en del av mina krafter. Men jag lyckades få på mig både skor och skidor - och när väl händerna hade hittat sin plats i stavarnas remmar så bar det iväg på lätt vingliga ben. Men det gick som sagt bättre än vad jag hade förväntat mig. Mest orolig var jag för att köra omkull eller inte kunna stanna om det gick för fort. Det var rätt spännande och helt klart en ny upplevelse. Benen fick vila men överkroppen fick jobba desto mer, för det var stakning som gäll

Nu har det snart gått fem år sedan löpningen kom in i mitt liv. Löpning och styrketräning för att orka mer i vardagen och kunna leva någorlunda smärtfritt med mitt diskbråck i ländryggen. Till en början tränade jag väldigt blygsamt men för ett drygt år sedan blev det klokare och mer regelbunden träning. Jag satsade då och nu på mestadels lågintensiv löpning (gärna länge) och toppar den med intervaller, löpning i backe och riktiga högpulspass, såsom tuffa intervaller och skidgång i slalombacken. Jag cyklar och simmar ibland och mår väldigt bra av det jag gör i dag. Jag har funnit en fin balans i mitt träningsupplägg. Jag springer först och främst för att bli uthålligare. Jag har slutat jaga tider men ska inte sticka under stol med att jag älskar att persa. Det ger mig en ordentlig kick! Ni ser mina årsbästatider och längsta distanser på bilden här nedan. Det bästa loppet jag kan uppleva är det som går hyfsat snabbt samtidigt som jag behåller en behagligt ansträngande känsla genom hela

Jag kände mig trött och hängig under hela fredagen. Hade vilat mig från all träning sen tisdagen - men kände mig inte ett dugg piggare för det. Var därför ytterst tveksam om jag skulle ställa upp i Läckövarvet, som jag hade tänkt, eller inte. Jag bestämde mig till slut för att åtminstone åka till Kållandsö och ta beslut där. På vägen dit gjorde jag en förberedande repris från Wings for Life World Run i Kalmar: Köpte en liten kopp svart kaffe och en stor kanelbulle. Åt och drack i bilen på väg mot Lidköping och Kållandsö. Det smakade fint. Jag var framme vid fem och hade en timma på mig att anmäla mig. Starten skulle gå klockan 19:00 och efteranmälan var öppen till 18:00. Förutom 21,1k fanns två andra distanser att välja på; 5,1 och 8,55 kilometer. Även om jag hade funderat lite på dessa tidigare på dagen så hade jag slagit dem ur hågen vid det här laget. Det var halvmaran som gällde - annars fick det vara. Gick runt lite på Hagavallens idrottsplats alldeles utanför byn Otterstad.