En Mil om Dagen

Årets sista löpträningspass var planerat att bli minst två timmar långt och med låg puls (låg fart). Det som sen hände var helt fantastiskt... (Skojar bara!) Fick skjuts till Stöpen strax utanför Skövde. Startade min löpning där i riktning mot Ulvåker. Sprang på den nya cykel/gångbanan utmed vägen. Bra plogad och saltad och i stort sett fri från is och snö. Perfekt att springa på. Efter Åbro-vallen tog cykelbanan slut och jag fick springa på den mer saltblöta vägen. Lunkade på i någorlunda jämn fart genom Ulvåker, Fjället och in i Skövde. Stannade till och tog några bilder när jag kände för det, men för övrigt sprang jag hela tiden. Kravlöst, förutom att jag ville att det skulle bli minst två timmars löpning. Allt kändes bara fint och när jag nådde Skövde så tänkte jag att det nog skulle gå att avsluta årets sista löpträning med ett personbästa. Så fick det bli! Mitt gamla längdrekord på 21.35 kilometer slogs med några hundra meter. Nya längdrekordet lyder: 22.07 kilometer . Härlig

I natt kom snön och i kväll fick jag tillfälle att testa en av mina julklappar på löpturen... Fick nämligen ett par halkskydd att sätta fast på skorna. Tyckte väl att jag inte behövde sådana egentligen - brukar inte halka omkull när jag springer. Vad jag tänkte när jag öppnade paketet noterades nog för i morse fick jag så kommentaren som störde mig än mer: "du tror väl inte att jag har köpt dessa åt dig för att jag tycker du är gammal, eller så?", vilket jag i min vildaste fantasi aldrig trott!!! Men nu kom tvivlen. Det kanske var så att jag fick dem just för att familjen tycker att jag börjar bli gammal och skröplig å av ren omtanke tänkte att farbror kanske behöver just sådana på fötterna. Väste fram ett tyst "HMPF" - så där som gamla gubbar brukar göra... Nåja, nu i kväll gav jag mig ut i kylan (-11 grader) och sprang på de snöbeklädda cykelbanorna. Det var lite ovant att springa med halkskydden på. Men jag halkade inte omkull. Det blev en runda på sex kilome

Det är nästan ett år kvar till julafton nu. Har ni börjat handla julklappar än? Man kanske ska passa på under mellandagsrean. Jag var med grabben som köpte en 55tums smart-tv på rean i dag. Men innan hade jag hunnit med både löpning och styrketräning. Jag hade tänkt att sticka ut på en löprunda redan på julaftons morgon, men det blev inte så. Julafton blev en total vilodag och istället blev det juldagslöpning i strålande solsken och sex minusgrader. Jag var trött. Hade sovit väldigt lite de två senaste nätterna och det kändes i kroppen. Benen vek sig ett par gånger redan på första kilometern och i sinnet satt morgonens sömn kvar. Sprang som i koma och det var riktigt tungt. När jag nådde Strupen efter fem kilometer var mina ben alldeles stumma. Stannade till en stund nere vid Dalvägen och slog på benen i en förhoppning om att stumheten skulle släppa innan jag skulle sätta igång med 4x200m-intervaller med 1:30min gå-vila efter varje. Jag hade bestämt mig att springa lugnt - men efterå

Inramningen var så långt från midvinterstämning man kan komma. Med några plusgrader och regn gav jag mig av mot starten för årets andra solståndslöpning. Men man kan väl säga att det var så mörkt som det bara kan bli då jag var ute och sprang. Nio timmar sedan solen gick ner och nio timmar kvar innan solen skulle gå upp igen. "Mörkt som i en sotarröv", som min fanjunkare brukade säga då jag gjorde lumpen. Började med nån kilometers uppvärmning innan jag träffade min medlöpare (som med tanke på loppets galenskap får vara anonym, men vi kan kalla henne "Anna") i närheten av Norrmalm i Skövde. När klockan blev 23:33 startade vi löpningen i det lätta regnet. Min pulsklocka fick spelet i början och tappade satellitmottagningen en stund och jag tappade ca 300 meter på första kilometern. Oerhört irriterande! Men Annas klocka fungerade fint. Vi joggade på lite lugnt på Skövdes gator via Norrmalm, Högskolan, Boulongerskogen, Centrum, Vasastaden, Västermalm, Nyströms kull

Nu är det bara några få timmar kvar... Vintersolståndet är farligt nära nu och jag sitter fortfarande och filar på den löprunda jag ska springa, just då solståndet infaller. Och troligtvis får jag sällskap på nattens solståndsrunda. Kul att slippa vara ensam i dessa galenskaper. Har precis laddat med en tallrik hallonkräm, mjölk och en bit smörgåstårta. Nästa veckas löpträning tjuvstartar alltså med detta "Solståndslopp" som traditionen sig bör. Strax före halv tolv i natt ger jag mig iväg på en kort uppvärmningsrunda  för att sedan starta själva "Solståndsloppet" klockan 23:33. Då väntar en timmes lugn och skön löpning - som krönes med själva vintersolståndet mitt i, klockan 00:03 (läste någonstans att detta är enda gången detta århundrade, i Sverige, som vintersolståndet infaller den 22 december). När klockan är 00:33 är loppet klart och då har vi förhoppningsvis genomfört 8-10 kilometer. Därefter nedjogg. Annars har denna dag gått åt till en långpromenad med

I går var det löpträning som gällde igen. Länge och med låg puls var målet. Men jag startade med en rejält pulshöjande utmaning... För efter ett par hundra meters joggande på Dalvägen i Skövde så nådde jag infarten till slalombacken och hade 1.320 meter uppför framför mig med 132 meters höjdskillnad. Som jag skrivit om förut så är min tanke att delta i loppet " Strupen upp " i augusti 2015. Men jag vill nog känna att jag klarar sträckan på under tio minuter innan jag ställer upp. Nu var tanken att låta detta bli en form av "referenslopp", dvs se var jag befinner mig just nu, för att sedan kunna jämföra resultatet under min backträning under den kommande våren och sommaren. Jag joggade försiktigt uppåt på asfaltsvägen. Jag var ouppvärmd och pulsen hittade ganska snabbt sin toppnotering på 174bpm (95 % av max). Lufsade på så sakta och fick verkligen känna på hur otroligt ansträngande denna 10-procentiga lutning är. Kom upp till parkeringen, där det planade ut lit

Inte långt kvar till jul nu - och inte långt kvar till 2015. Många är vi väl som längtar efter sommarens värme och ljusa kvällar. Sol och bad. Kvällspromenader på långsträckta sandstränder och många och långa grillaftnar i solnedgångarna. Natten mellan söndag och måndag denna veckan tar vi ett första steg mot detta... Ni vet säkert vad jag talar om. Och ni vet säkert mina halvtokiga idéer runt detta. Solståndet! Vintersolståndet - det vill säga den absoluta tidpunkten när solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. För oss blir detta årets kortaste dag, och den inträffar just precis då solen står i zenit (vid middagstid) över Stenbockens vändkrets, å brukar infalla nån gång mellan den 21 och 23 december. I år infaller detta i Sverige den 22 december klockan 00.03. Gissa vad jag gör då? Bild hämtad från Wikipedia Hey, vi längtar efter dig

I går ett styrkepass med Anna och i dag ett löppass med Selma. Veckan har börjat bra! Det känns lite bättre i ryggen nu - men jag får fortfarande vara väldigt försiktig när jag ska böja mig, å så. Det gäller ju oss alla, att när man böjer sig ner så böjer man knäna och behåller ryggen rak. Och bålstyrkan får sin dos på varje styrkepass på gymmet. I går med! Ryggen mår bra av det. Å så lite snack med Anna också såklart! Det mår jag också väldigt bra av. :) I dag ägnade jag förmiddagen åt lite löpning ihop med Selma. Efter en kilometers promenad startade jag pulsklockan och satte igång med uppvärmningen som efter ett par kilometer följdes av sex kilometers fartlek. Jag improviserade hela tiden - såg en stolpe som jag sprang snabbt till, en snöfläck som fick fungera som startpunkt och en liten jordhög som fick vara mål, och så vidare. De kortaste sträckorna var kanske 40-50 meter upp till de längsta på cirka 200 meter. Återhämtningen mellan varje intervall var ungefär lika långa (men

Med jobb från sex till sex avslutades lördagen på bästa sätt med löpträning under en härligt stjärnklar himmel som dessutom bjöd på en hel del stjärnfall. Om jag önskade något? Jodå! Om det slog in? Jodå! Fredagens och lördagens tolv timmar långa arbetspass hade tagit ut sin rätt. På fredagskvällen stupade jag i säng så fort jag kom hem. Sov en stund innan jag gick upp och tittade på "På spåret" och "Tack för musiken" innan jag la mig igen. Det var nog bra att jag fick den där extra sömnen. Kände mig mycket piggare på lördagen och när jag kom hem på kvällen hade jag både ork och lust att sticka ut och testa en träningsrunda jag haft i tankarna ett tag (anaeroba korta intervaller - fast i mitt fall med sprintfart). Efter några kilometers uppvärmning satte jag igång med intervallerna. Det var halt ute så dels fick jag vara försiktig så att jag inte skulle falla, men sen var det inte heller det lättaste att kunna skjuta ifrån ordentligt i löpsteget. Varje interval

Tänk er ett lopp på drygt 8 kilometer - där banrekordet är 1.07:06. Det låter ju faktiskt inte helt omöjligt att slå? Men jag tror inte jag gör det! Uppförslutningen är nämligen 22,2 % - och om jag får gissa skulle nog varje kilometer ta mig minst 25-30 minuter att genomföra... Detta norska lopp heter " Skåla 1848 meter rett opp " och går i Loen/Stryn i mitten av augusti varje år. Höjdskillnaden från start till mål är 1.820 meter och distansen är 8.2 kilometer, vilket medför en lutning på 22,2 %. Lite svårt att greppa hur fantastiskt jobbigt det måste vara att ta sig uppför där, men jag måste säga att jag blivit lite sugen på att testa. Fast det verkar vara tufft att få en plats i tävlingsklassen (tidtagning). På NRK berättade man att platserna blir bokade i stort sett samma stund som de läggs ut, så för 2015 är det redan fullt. Gör inte så mycket eftersom jag ändå ska springa Midnattsloppet i Stockholm samma dag. Men till loppet 2016 kanske man ska göra ett försök? Blir de

Jösses vad en helg kan gå fort. Tre dagars ledighet sa bara svisch och nu är det dags för jobb i morgon igen. Söndagen blev träningsfri - men det blev inte fredagen och lördagen. I fredags blev det ett pass på gymmet. Det tredje för denna veckan. Behöver jobba på med styrketräningen och det passade bra denna veckan då jag bara jobbade tre korta eftermiddagspass. Känns tuffare när jag har fem 12-timmarspass i samma vecka. I går (lördag) tog jag tåget till Uddevalla. Gick till badhuset och bytte om och gav mig sen ut på en tjugo kilometer lång löprunda med låg puls. Följde den nio kilometer långa " Strandpromenaden " (som till ungefär hälften gick långtifrån havsstranden) fram och tillbaka. Missade lite skyltar, så det blev en och annan felnavigering och därmed drygt två kilometer längre än tänkt. Fick stanna flera gånger för att kolla kartan och fråga snälla människor om vägen. Det tog tid men det funkade. Och jag måste få berätta att vissa "svåra sträckor" var näs

Hur blir det med lopp nästa år? Ja, får jag bara vara hel och frisk så har jag nog tänkt mig några. Finns ju många, många att välja på. I mina tankar går jag till och med emot mina principer och tänker göra försök på personbästa - fast DET beror ju helt och hållet på hur formen är just då. I vilket fall är lopp en väldigt bra drivkraft för fortsatt träning. Redan tidigt  i januari 2015 startar Vinterspringet  upp och infaller på några lördagar under de kyligaste vintermånaderna, många av dem på mina lediga helger. Funderar på att vara med på någon eller några av dessa. Inte för att tävla direkt, utan mer för att det kan vara ett ganska trevligt sätt att träna på. Tillsammans med andra. Vore ju kul om några av er jag känner också ville hänga med. Bara att höra av sig till mig i så fall. :) Vinterträningen både utomhus och på löpband hoppas jag ska ge en bra grund för igångsättandet av hårdträningen, som jag tänkte skulle börja i mitten av mars, ett par månader innan  Göteborgsvarvet .

Det blev full fart i backen i dag. Riktigt jobbiga intervaller uppför Strupen gav mersmak. Men nästa gång blir det lite lugnare och lite längre, tror jag... Efter uppvärmning och stegringslopp stod jag redo på Dalvägen för 12x100m uppför vägen mot slalombacken följt av Strupen upp till Billingehusbadet, totalt tio procents lutning. Sex stycken snabba med sex stycken återhämtningshundringar var planen. Startade första intervallen på asfalt och rev av den i 4:10-tempo. Sen skulle jag gå etthundra meter men klantade till det när jag av misstag tryckte på fel knapp på pulsklockan och därmed startade den andra snabba intervallen redan efter 20 meter vila. Satte fart så snart jag insåg mitt misstag - vilket visade sig på tempot: 6:20-fart. Övriga snabba gick mellan 4:10 - 4:50-fart. Jag var helt slut efter varje hundring och återhämtningen blev därför lång. Gick de hundra meterna på dryga minuten, vid nått tillfälle på nästan 1,5 minuter. Nästa gång ska jag ta det lite lugnare och kanske ö

God afton! I denna sena timma tänkte jag berätta lite om vad jag gjort i träningsväg i dag. Jag sov ganska länge. Var ordentligt trött och kroppen brukar vara bra att säga till när det är dags att sova ut. Så det blev faktiskt nästan nio timmar sömn i natt, mot normala sex/sju timmar. Problemet jag har är dock att jag vaknar med värkande rygg långt innan jag är utsövd. Och på tal om min rygg - den bråkar lite med mig just nu. Minsta felrörelse och det hugger till direkt. Det är obehagligt och jag är orolig att drabbas av ryggskott. Vill inte!!! Efter frukosten tog jag en lång promenad med Selma på berget. Vi gick i raskt tempo upp för Strupen. Från Blåbärsstigen till toppen tog det ganska precis tio minuter att gå. Bra backträning i vardagen och pulsen var säkert uppe i 130-140bpm ungefär... När jag kom hem blev det lite fika och lucköppning i min adventskalender fylld med lakrits. Mmm, jättegott! Strax därefter bytte jag om till gymkläder och körde ett styrketräningspass, sub50.